Cirkusen fortsätter..

av Håkan, Göteborg, torsdag, december 13, 2018, 20:12 (1960 dagar sedan) @ Cthulu

Det är allt lite komiskt att se hur sossarna närmast mangrant står och gråter i tv för att sd röstade för en annan budget igår. Idag fortsätter pikarna för att Åkesson tydligen dragit till Thailand. Vad han nu har att göra hemma när ändå ingen vill prata med honom.

Jag har läst på lite om hur budgeten bestäms och vad den måste innehålla, Cthulu, och det vart riktigt intressant - det ligger väldigt mycket mer arbete bakom en budgetproposition än vad jag tror många inser, mig själv som exempel.

Bilden för många är nog att det är partiprogrammet kryddat med lite av valpropagandan och dess löften och därefter snyggt klätt i akademiskt språk, men det är ett detaljerat och hårt bindande dokument för den tillträdande regeringen för ett år framåt.

Och nu har vi det vi i Sverige aldrig tidigare upplevt, en beslutad budget för 2019 - men ingen regering.

Vi var nära detta för fyra år sedan men då lyckades Löfven skapa sådan SD-panik att alliansen valde att DÖ...

Den gubben går inte den här gången, men i stället har Annie Lööf intagit scenen med en allt mer Moment 22-liknande föreställning, få se när ridån går ner om det blir några applåder och inropningar.

Det jag tycker mig förstå som orsak till S upprördhet är att något som kallas praxis tycks ha frångåtts av SD. Jag tycker mig också minnas att S för ett antal år sedan beskylldes för just detta, men att de då försvarade det, gissningsvis med SD som motivering.

Alltid detta SD, hur fanken kom de in i svensk politik?

Men praxis, så som det hänvisas till detta begrepp, verkar vara en i förväg bestämd procedur för att rösta om det som formellt sett inte ska vara bestämt - varför ska det annars behöva röstas?. Men som alltså ändå är bestämt, om "praxis" följs av alla partier.

Nu finns det ett av åtta riksdagspartier som ingen av de andra partiledarna vill ha något att göra med men som ändå är med i alla olika delar av det politiska livet i Sverige nationellt och lokalt, i riksdagen och i utskott och arbetsgrupper, och faktiskt numera är det tredje största partiet.

SD följde inte praxis, så att övergångsregeringens budget skulle blivit gällande enbart baserat på det faktum att S har fler mandat än M+KD, vilka lagt en egen gemensam budgetproposition.
Praxis är att vart parti röstar ja enbart till sin egen budgetproposition och lägger ner sin röst gentemot de andras.

Men så gjorde inte SD, de röstade ja till den budget M+KD lagt fram, M+KD+SD har långt fler mandat än S och se - nu blev Löfven upprörd för att det var fusk.

För att uttrycka det på ren svenska, hur kan han tro ett parti och vars företrädare han ägnat fyra år att utmåla som det värsta som finns i svensk politik - ska släppa fram hans budget och detta efter att de medverkat till att avsätta honom som statsminister?

Spel för galleriet är ett vänligt uttryck just nu.

Angående Åkesson och Thailand så kan han trots pikarna från Löfven räkna med faderligt stöd från Jan Björklund, Jimmie hade ju lovat sin son att vara med honom på hans födelsedag och planerat resan sedan länge...

Inser att jag skrivit av mig en del frustration samtidigt som en del tankar klarnat, hoppas andra också upaskattar denna alldeles, alldeles sanna historia.

Håkan