Avatar

Bistånd

av Håkan, Göteborg, tisdag, november 12, 2019, 12:54 (24 dagar sedan) @ Seawolf

Moderaterna har ju föreslagit nerläggning av biståndet i dess nuvarande form. Jag är böjd att hålla med. Jag skulle personligen inte vara motståndare till att ge min proportionella del,men att fortsätta ösa pengar i samma svarta hål decennium efter decennium. Nej, det räcker nu. Låt det ske på frivillig bas.

Pinja


Instämmer. biståndet ser ut att regelmässigt hamna dels i skumma regimers ledares fickor, dels till höga löner och lyxboende (inklusive ett hov av tjänare) till SIDAs personer på plats.
Det är ofattbart att partierna i Riksdagen släpper igenom detta decennium efter decennium. Är det för att hålla dessa utlandsjobb levande som en reträttväg för politkerna själva när de åker ur riksdag etc?

Ett par kommentarer till ovanstående två plankörer, till Pinja (och alla förstås) att redan snart efter Bai Bang insåg de flesta att stora industriprojekt skulle bort och att i stället satsningar på att utveckla samhällsstrukturer hade bättre chanser att få varaktiga effekter.

Vi tyckte det var lite småkul att SIDA till exempel skulle hjälpa Vietnam att skapa ett skatteverk och börja beskatta medborgarna, men tanken är ju riktig - utan ett fungerande skattesystem kan ingen utveckling av själva samhället ske. Samhällskontrakt osv.

Till Seawolf, Första stycket riktigt i princip men personal på plats har aldrig lyxboende, det är på camper eller på ambassader och med mycket enkla förhållanden och ofta med stor grad av isolering från omvärlden beträffande resemöjligheter osv. Detta gäller både SIDA-folk och projektfolk som jag var.
Uttrycket hov av tjänare ser jag som lite av litterär dramaturgi, alla som ville ha det kunde ha hel- eller deltids tjänstefolk för städning och barnpassning osv och deras löner betalades ur den egna fickan.

Andra stycket helt riktigt, flera av de SIDA-människor jag träffade och i några fall lärde känna mer personligt hade nog haft svårt att klara sig i den privata företagsvärlden, så att säga, och både inom de diplomatiska som de politiska kretsarna var det väl känt att ett land som Vietnam till exempel var en plats för två sorters placeringar.
Dels unga människor som skulle prövas i jobbiga förhållanden så kallat hardship för att se om de gick att satsa på för större uppgifter, dels lite äldre som inte åstadkommit något särskilt och som man behövde göra sig av med någonstans där deras begränsningar inte kunde ställa till det allt för mycket.

Jag hade några intressanta år får jag säga...

Håkan


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum