Då jag utvecklat en lätt allergi mot köer och trängsel är kölruskeri uteslutet en lördag eller söndag.

I dag fredag skulle det dock passa och jag styrde förväntansfull och glad i håg min bil mot de södra utkanterna av den stora staden. I lagom tid också för att undvika öppningshysterin kl 11, med sikte på någon halvtimma senare.

Redan på vägen fick jag onda aningar och taskiga vibbar. Det var osedvanligt mycket bilar på väg söderut.
Väl framkommen till den stora hallen blinkade ilskna lampor "FULLT" vid varje parkeringsinfart både till de utvändiga och P-huset. Sura gubbar i gula västar stod dessutom på plats för att fysiskt hindra någon att slinka in för en s k fransk parkering.
Efter att sakta sakta malt fram i the stream of meaningslessnes (eller så) ett par kilometer, framvinkade mot något ännu icke bebyggt lerigt gärde ute i obygden som väl skulle tjänstgöra som parkering för det facila priset av kanske 60 eller 80 kr/tim (tanken svindlar) gav jag upp.
Bröt mig ut ur kön på ett antagligen extremt regelvidrigt sätt för att återvända till hemmets lugna vrå.

VARNING alltså för extraordinära påfrestningar inför ruskande.

Den gamle, som nog är lite ensamwolf