Jag är inte religiös och har haft bitvis taskig erfarenhet av kyrkan o präster. Men sen jag började spela/sjunga på heltid på servicehus har det blivit helt naturligt att sjunga psalmer, jag kan bara den här och typ fyra till halvskapligt. För många av de som är 80, 90 år är Gud och bibeln o allt det där helt verkliga grejer de har stort stöd av, många har inte långt kvar och vet det, ja de vill få somna in efter ett långt liv. Kanske alla blir religiösa när det oundvikliga närmar sig? Den här sjunger jag två ggr om dan i samlingssalar på äldreboenden runt om i hela Söderhamns kommun, ibland går jag in till någon som inte orkar kliva ur sängen och sjunger ett par låtar bara för dom. Och när jag ser hur glada de blir av de här låtarna känns det bara bra att sjunga dem. Gensvaret är nåt man som el-rockare på krogen inte trodde var möjligt. Jag kan spela hur svagt som helst på gitarren och viska fram texten om jag vill, alla sitter bara och lyssnar, eller sjunger med med tunna röster, röster från förra århundradets början.
Min gamla granne Gösta Snoddas Nordgren åkte jämt och sjöng rätt upp och ner för gamla och sjuka, såna här låtar mest. Märker nu att jag blivit en ny sorts Snoddas, jag sjunger helt utan mickar, har bara notställ, gitarr o munspel på ställning. Av de 10 visor jag nyss sjungit in är det bara den här som har religiös text, och jag min ogudaktige drinkare och horkarl tycker den här låten blev bäst, jag gillar vemodskänslan i den. Ett vemod med mycket hopp ändå. melodin är ju kanon, låten har legat etta på psalmtoppen i åratal.

Att spela och sjunga sånt här tror jag är väldigt bra för att få ny kraft att lira värsta bluesen, rekommenderas starkt. Men man måste nog ha rätt publik också, riktigt gamla människor. Det är nästan bara tanter jag spelar för, vi gubbar dör långt innan damerna verkar det som. hua...

http://www.speedyshare.com/files/21746457/H_kan_Nilsson_-_Blott_en_dag_mastr.mp3

--
I helvete heller!, skrek han inni från kammarn.