Det hände tydligen ingenting i går eftersom de inte brydde sig om att skriva ihop en Göteborgs-Posten i dag, och till mitt morgonkaffe sökte jag andra sätt att fylla mitt sinne med mening.

Medan bryggaren brygger och drufs och drufsor ännu sover, söker jag mig inåt i mitt rum, längs den bokhylla som döljer väggen mot köket, och efterhand kommer jag allt längre från de välkända delar där mina omläsningar av de skrivna orden är tillräckligt frekventa att hålla dammråttorna borta och hålla sig under sängen i stället.
Så småningom närmar jag mig dunklet i hörnan bakom golvuret och började ängslas för att ha gett mig in i alltför obanad terräng och kanske möta vilda och ociviliserade skrifter, men jag samlar mig och finner en samlingsvolym med vilken jag drar mig åter mot de mer lättframkomliga delarna av mitt hem, lätt skakad av upplevelsen.

En bok med texter av en stor man, i urval och sammanställning av en annan stor men något mindre man, och det var ett kärt återseende för jag har inte bläddrat i denna bok på mycket länge.

En liten text ur ett större verk från år 1967, som smakprov på kombinationen samhällsanalys och humor.

"Jag är socialist, som varje tänkande person,
jag tror på Marx och Lenin och på världsrevolution.
Samtidigt tror jag på kapitalism, i någon mån.
Var skulle annars vanligt folk få pengarna ifrån?"

Håkan
humorn var bättre förr