Avatar

Närande eller tärande?

av Nitgubben, måndag, april 05, 2010, 15:09 (5138 dagar sedan)

Kommer ni ihåg den gamla diskussionen om tärande och närande i samhället?

Nef, The new economics foundation gör det och har skrivit litet om det här:

http://www.neweconomics.org/press-releases/hospital-cleaners-worth-more-society-city-ba...

Det är litet intressant tycker jag. Jag blir inte så förvånad kanske men när man jämför vad folk har betalt med vad de tillför samhället så känns det som att det finns utrymme för förändringar i världen. Vi kanske inte lever i den bästa av världar.

L

Närande eller tärande?

av ole, måndag, april 05, 2010, 17:23 (5138 dagar sedan) @ Nitgubben

Det är nog säkert att vi inte lever i den bästa av världar.......

Avatar

Närande eller tärande?

av Håkan, Göteborg, måndag, april 05, 2010, 17:26 (5138 dagar sedan) @ Nitgubben

Key facts.
1
In 2009, the UK went into ecological debt on 12 April..
2
The world as a whole went into ecological debt on 25 September.
3
Two thirds of the rural population of Africa currently lack access to safe drinking water..
4
One person in the US will, by 4am in the morning of 2nd January, have been responsible for the equivalent in carbon emissions that someone in living in Tanzania would generate in an entire year

Surfade runt lite på NEF hemsida, Nitgubben, och hittade bland mycket annat intressant ovanstående summeringar.
1 och 2 Påminner bara allt för mycket om sådana som säger att jorden skapades 4004 år före Kristus, eller att den går under år 2012.
3 har vi hört förr, massor av gånger. Det NEF inte säger är varför men vi förväntas tro att det är vårt fel.
4 har vi också hört förr i mängder av varianter, men aldrig ett ord om hur mycket som produceras i US jämfört med Tanzania.

Jag försökte hitta lite substans bakom deras påstående att deras analyser är ytterst noggranna och vetenskapliga men hittade inte ett ord om vilka forskare, vetenskapsmän etc som jobbar för dem och inte heller något om vilka teorier, formler och statistik de använder och som ger de sifferuppgifter de redovisar.
Att till exempel sjukhusstädare skapar 10 ggr så mycket samhällsvärde som deras lön medan toppbankirer förstör 7 ggr mer än deras lön, att avfallshanterare skapar 12 ggr mer än sin lön medan skattekonsulter förstör 47 ggr mer, osv.

Ingen förnekar att det finns massor i samhällen över hela världen som kunde vara bättre, Nitgubben, ofta väldigt mycket bättre - men NEF ger mig intrycket att vara på populistnivå, minst sagt.

Skulle vara riktigt intressant att få veta mer i detalj hur deras siffror räknas fram så att man kan bedöma och bemöta dem.

Håkan

Avatar

Närande eller tärande?

av Seawolf @, måndag, april 05, 2010, 19:50 (5138 dagar sedan) @ Håkan

Faktum är att två av de mest framgångsrika investerarna i USA i modern tid, Warren Buffet och hans kompis Charlie Munger, påstår i princip samma sak:
All långsiktig tillväxt i det kapitalistiska samhället sker tack vare lyckosamt företagande. Detta återspeglas sen i den långsiktiga värdetillväxten på börsen.

Alla finans-, fond- och mäklarfigurer är i sammanhanget bara parasiter som utgör en onyttig och improduktiv kostnad.

Läs gärna:

"Poor Charlie's Almanack - The Wit and Wisdom of Charles T. Munger"
och
"Buffet - the making of an American Capitalist"

--
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it."

Närande eller tärande?

av Tomas E @, måndag, april 05, 2010, 20:22 (5138 dagar sedan) @ Seawolf

Alla finans-, fond- och mäklarfigurer är i sammanhanget bara parasiter som utgör en onyttig och improduktiv kostnad.

Säger Warren Buffet det?

--
"And those who were seen dancing were thought to be insane by those who could not hear the music."

Avatar

Närande eller tärande?

av Seawolf @, måndag, april 05, 2010, 20:55 (5138 dagar sedan) @ Tomas E

Ja, fast inte i så enkla rena termer.
Det leder för långt att härleda fram detta här. Men läs och lär, min son rekommenderade böckerna och jag var lite skeptisk till att läsa dem, men aptiten tilltog raskt när jag väl börjat.

Sammanfattningsvis framställs hela den vanliga kohorten av finans-, mäklar-, rågivar- och journalistanhanget som en viljelös kafferepsgrupp utan varje form av eget ekonomiskt sunt förnuft eller förmåga till kritiskt tänkande.

--
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it."

Närande eller tärande?

av Tomas E @, tisdag, april 06, 2010, 11:42 (5137 dagar sedan) @ Tomas E

Alla finans-, fond- och mäklarfigurer är i sammanhanget bara parasiter som utgör en onyttig och improduktiv kostnad.


Säger Warren Buffet det?

Jag vet fortfarande inte vad W B säger, utan hänvisas till boken... Visst finns det mycket skit i branschen (branscherna), men att den skulle vara onyttig är obegripligt. Utan aktiebolag och finansmarknader skulle det t ex vara omöjligt att ordna med finansiering för väldigt mycket utöver korvkiorren vid hörnet.

Seawolf kanske har ett alternativt samhällssystem på gång, som möjliggör dagens levnadsstandard utan finansmarknader?

--
"And those who were seen dancing were thought to be insane by those who could not hear the music."

Avatar

Närande eller tärande?

av Seawolf @, tisdag, april 06, 2010, 14:06 (5137 dagar sedan) @ Tomas E

Utan aktiebolag och finansmarknader skulle det t ex vara omöjligt att ordna med finansiering för väldigt mycket utöver korvkiorren vid hörnet.


Seawolf kanske har ett alternativt samhällssystem på gång, som möjliggör dagens levnadsstandard utan finansmarknader?

WB och jag har inte ett dugg emot finansmarknader och aktiebolag. Men vad WB och Charlie Munger menar är att en massa av aktörerna som tar procent på transaktioner och som skapar mysko kriterier för optioner bara är en belastning för den som vill tjäna pengar på att vara delägare i de bolag som genererar vinst och tillväxt....

Läs och lär ....

--
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it."

Närande eller tärande?

av Tomas E @, onsdag, april 07, 2010, 13:05 (5136 dagar sedan) @ Seawolf

Utan aktiebolag och finansmarknader skulle det t ex vara omöjligt att ordna med finansiering för väldigt mycket utöver korvkiorren vid hörnet.


Seawolf kanske har ett alternativt samhällssystem på gång, som möjliggör dagens levnadsstandard utan finansmarknader?


WB och jag har inte ett dugg emot finansmarknader och aktiebolag. Men vad WB och Charlie Munger menar är att en massa av aktörerna som tar procent på transaktioner och som skapar mysko kriterier för optioner bara är en belastning för den som vill tjäna pengar på att vara delägare i de bolag som genererar vinst och tillväxt....

Läs och lär ....

"en massa av aktörerna som tar procent på transaktioner och som skapar mysko kriterier för optioner bara är en belastning"

"en massa", men inte alla, är det så jag ska tolka det? WB:s strategi har varit att köpa, köpa och köpa, d v s sällan sälja och aldrig trada. Han har varit mycket framgångsrik, men utan den en gång banbrytande innovationen aktiebolag hade den en gång fattige (eller normalrike, vet inte) WB inte kunnat börja köpa in sig i stora bolag och dessa stora bolag hade inte kunnat startas p g a utebliven finansiering. Med andra ord använder sig även WB av dessa föraktliga "aktörer" och de är en (av flera) förutsättningar för hans rikedom.

--
"And those who were seen dancing were thought to be insane by those who could not hear the music."

Avatar

Närande eller tärande?

av Seawolf @, onsdag, april 07, 2010, 13:47 (5136 dagar sedan) @ Tomas E

Det blir för mycket torrsim att försöka göra sig till tolk för WB och CM. Läs själv i stället. Det är mycket intressant och givande för alla som vill tjäna pengar på aktier. Det är därför jag läser dem med stort intresse.

--
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it."

Avatar

Smakprov ur boken jag just läser...(från tid 1981)

av Seawolf @, onsdag, april 07, 2010, 16:46 (5136 dagar sedan) @ Tomas E

Inflation was a "gigantic corporate tapeworm" that "preemptively consumes its requisite daily diet of investment dollars regardless of the health of the host organism."34
On Wall Street, inflation had triggered a frantic hunt for corporate assets. Companies, like people, were desperate to convert money to anything other than cash, igniting the takeover mania of the early eighties. Venerable names, such as Del Monte, National Airlines, SevenUp, Studebaker, and Tropicana, were being swallowed up at huge premiums. This spurred the multimillionaire Buffett to adopt the unlikely role of one of Wall Street's most scathing critics.
In his view, the vanity of corporate CEOs was leading to irrational deals. CEOs were, by natural Darwinian selection, excessively energetic sorts, seldom "deficient in animal spirits." They measured themselves by the size of their castle, rather than by Buffett's yardstick of profitability (which to him was the only rational goal). Instead of buying small pieces of companies on the cheap, as Buffett did, these CEOs preferred to take full bites at more than full prices. Not to worry, though-these CEOs, being by the same Darwinian process an egocentric bunch, believed that their talents would justify their paying such lofty prices:
Many managements apparently were overexposed in impressionable childhood years to the story in which the imprisoned handsome prince is released from a toad's body by a kiss from a beautiful princess. Consequently, they are certain their managerial kiss will do wonders for the profitability of Company T(arget). ...We've observed many kisses but very few miracles.35
Buffett wrote that for the 1981 report, when the merger wave was new. The next year, he could not resist a reprise. Many CEOs were paying for acquisitions by issuing shares. Buffett subjected this seemingly innocent technique to a rather savage dissection. In the first place, he observed, the acquiring CEOs weren't only buying, they were also selling. With the issuance of new shares, each ongoing stockholder wound up owning proportionately less of the company than before. The CEOs disguised this fact by using the language of a buyer: "Company A to Acquire Company B." However, "Clearer thinking about the matter would result if a more awkward but more accurate description were used: 'Part of A sold to acquire B.' ..."36
Why was this disguise employed? Most stocks, including most acquirers' stocks, were cheap. In such a case, an acquiring CEO was shopping with unattractive currency, like an American in Paris when the dollar was undervalued. As he collected corporate trinkets he was parting with his own company on the cheap.
Buffett suggested that such managers and directors could "sharpen their thinking" by asking if they would be willing to sell all of their company on the same basis as they were selling part of it. And if not, why were they selling part of it?
A cumulation of small managerial stupidities will produce a major stupidity-not a major triumph. (Las Vegas has been built upon the wealth transfers that occur when people engage in seemingly-small disadvantageous capital transactions.)!?
What got under Buffett's skin was that CEOs were enlarging their personal empires at the expense of shareholders-the very group they were pledged to serve. Such managers "might better consider a career in govemment."38
Buffett likened corporate kingpins to bureaucrats precisely because he knew it would taunt them. In life, Buffett was friendly with many of those CEOs; he sat on their boards. In his letters, he was careful not to name them. Still, he divorced himself from his natural corporate allies. (On white-collar crime: "It has been far safer to steal large sums with a pen than small sums with a gun.")39 There was a whiff about him of Dust Bowl progressivism, yet Buffett was anything but a Prairie socialist. Where the latter loathed businessmen as capitalists, Buffett arrived at his critique via the opposite route. He attacked CEOs for being wards of the corporate state-that is, for being insufficiently capitalist and self-reliant.
This suggests Buffett's most pervasive theme, which was the proper relationship between corporate managers and shareholders, i.e., between the stewards of capital and its owners. In his view, the mangers of other people's money bore a heavy burden, which he demonstrated in 1980, when a change in federal law forced Berkshire to divest the Rockford bank into a separate company. Buffett calculated that the bank was worth 4 percent of Berkshire; then he allowed each shareholder to choose between keeping his or her proportional stake in Berkshire and in the bank, or to take more of one and less of the other, depending on which slice (bank or Berkshire) a holder might prefer. The only one who did not get a choice was Buffett; he would take whatever shares were left. The principle was that he who cut the cake should be happy with the last slice.
In the same spirit, in 1981, Buffett introduced a novel corporate charity plan, conceived by Charlie Munger. For each of its one million shares, then trading at $47°, Berkshire would contribute $2 to charities of that shareholder's choice. Someone who owned one hundred shares could designate the recipients for $200 in gifts, and so on. At other public companies, the choice of charities came from the CEO and the directors. (Only the money came from the stockholders.) Buffett saw this as sheer hypocrisy; not only did the CEO give away his stockholders' dough, he then got to play the big shot at his alma mater, etc. Thus, "Many corporate managers deplore governmental allocation of the taxpayer's dollar but embrace enthusiastically their own allocation of the shareholder's dollar."40
By such words and deeds, Buffett was shaping Berkshire into a very personal vehicle. In effect, he was re-creating it as a public form of the Buffett Partnership. Some of his two thousand or so shareholders were in fact his ex-partners, though most were not. But one purpose of his letters was to attract and knit together a shareholder group who would behave like his partners-in other words, who would stick with him.
The uniqueness of this approach is hard to overstate. At virtually every public company in America, high share turnover is not only the rule, it is devoutly encouraged by the executives. The typical CEO thinks of his investors as a faceless and changeable mass-to use Phil Fisher's analogy, like the diners in a highway road stop. At Berkshire, the turnover was extremely low, which-as was clear from Buffett's letters-was how he wanted his "cafe" to operate: "We much prefer owners who like our service and menu and who return year after year."41
Buffett scribbled his 7,5oo-word letters on a yellow legal pad, during family removes at Laguna Beach. He liked to imagine that his sister Roberta had been overseas for a year, and that he was writing to bring her up to date on the business.42 The letters were edited by Carol Loomis, his friend at Fortune, but they were Buffett's creations and in fact sounded much as he did in conversation, full of homespun expressions and homilies.
The reports were printed on coarse matte paper and bore merely the company name and a vertical black stripe on the cover. Inside, there were no snapshots of chocolates at See's Candy, no photographs of Buffett and Munger with the pensive gaze that chief executives unfailingly employed for such occasions, no pyrotechnics with graphicsjust a mass of type.
In part, Buffett was good at writing annual reports because he was good at reading them. Such reports typically are slick public relations documents, intended to put a gloss on management's performance and to attract new investors. Most contain only a perfunctory message from the CEO, and even that is typically ghostwritten. What Buffett missed in the hundreds that he read each year was a sense of the chief executive talking to him personally, and without the intrusion of professional hand-holders.
Your Chairman has a firm belief that owners are entitled to hear directly from the CEO as to what is going on and how he evaluates the business, currently and prospectively. You would demand that in a private company; you should expect no less in a public company.43
He was most unhappy with CEOs who resorted to that old Buffett bugaboo, changing the yardstick. When results disappointed, they adopted "a more flexible measurement system": i.e., "shoot the arrow of business performance into a blank canvas and then carefully draw the bullseye around the implanted arrow."#
His primers on accountiflg in particular had a moral tone. Given that Wall Street cheers appearances, a CEO with the slightest Pavlovian impulse will be tempted to dress up his company before taking it out. The danger is that, having fooled the public, the CEO will do likewise unto himself. 45 Many run the business so as to maximize not the economic reality but the reported results. "In the long run," Buffett warned, "managements stressing accounting appearance over economic substance usually achieve little of either."46
What should a CEO say to the public? In theory, he ought to describe the business from the same perspective that its managers did. Just as Buffett expected Ken Chace to give him a candid account of the textile mill, Buffett owed a similar candor (though not the same level of detail) to his public investors.

--
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it."

Avatar

Smakprov ur boken jag just läser...(från tid 1981)

av Håkan, Göteborg, onsdag, april 07, 2010, 17:12 (5136 dagar sedan) @ Seawolf

Intressant, sympatiskt, och möjligen aningen tillrättalagt, Seawolf.
Undrar när begreppet bonus är avskaffat och förpassat till den kriminella historien, speciellt för managers inom finansvärlden - hoppas få uppleva det.

Håkan
blänger för varje krona

Avatar

Smakprov ur boken jag just läser...(från tid 1981)

av Seawolf @, onsdag, april 07, 2010, 17:34 (5136 dagar sedan) @ Håkan

Boken ISBN 0-385-48491-7 är utgiven 1995-96 och är på c:a 450 sidor. Den innehåller c:a 900 referenser till bl.a. specificerade dokumenterade uttalanden och texter från Warren Buffett eller andra från de tidpunkter boken kronologiskt passerar.

Visst är det tillrättalagt. Men inte med tanke på de senaste 15 årens "finanskriminalitet".

Mitt utdrag är inte tillrättalagt, det är de sidor jag råkade hålla på att läsa. Det skulle gå att ta nästan vilken del som helst i boken där WB:s syn på affärsvärlden redovisas, och det blir liknande kritik. Samma sak med den andra boken jag nämnt, "Poor Charlies Almanac"

--
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it."

Avatar

Smakprov ur boken jag just läser...(från tid 1981)

av Håkan, Göteborg, onsdag, april 07, 2010, 17:46 (5136 dagar sedan) @ Seawolf

Förtydligande Seawolf, jag menade inte att det var du som lagt något tillrätta. Du brukar vara tvärtom, ju.

Har du läst Greenspan? En annan intressant gubbe.

Håkan

Vad skall fakta vara bra för?

av Walter Mitty, måndag, april 05, 2010, 20:56 (5138 dagar sedan) @ Håkan

När det gäller generella och lite svepande resonemang i en riktining som känns obekväm då skall det finnas traditionella akademiska evidens, med hela uppsättningen av modeller, artiklar, fakta.

I grunden är det dock bara inom ett snävt vetenskapsområde som detta är ett bra arbetssätt. Det fungerade fint när det introducerades inom naturvetenskap, och sedermera teknik - men i många andra områden har det blivit mera av en tvångströja.

Det säger sig nästan självt att det arbetssätt som NEF avser följa bara delvis kan följa den traditionella metodiken. Visst kan det kännas svårt initialt, men efter ett tag kan det ge god utdelning.

I själva verket är förfarandet inte alls nytt, det har använts långt tidigare. För den naturvetenskapligt intresserade pekar jag på uppkomsten av kvantmekaniken som initialt fick drivas framåt axiomatiskt - först i efterhand blev modeller tillräckligt bra för att vara meningsfulla.

Walter
metodisk

Närande eller tärande?

av hans, måndag, april 05, 2010, 21:49 (5138 dagar sedan) @ Nitgubben

Problemet är inte vad ens arbete är värt utan hur det värderas av andra, dvs de som betalar. För en sjuk person är en sjukhusstäderska ovärdelig, men problemet är att det finns miljontals människor i världen som kan arbeta med detta utan alltför stor utbildning samt att de flesta som skall betala inte vill eller kan betala högre skatter. Jämför med en som Zlatan vars samhällsnytta för många är lika med noll, men för andra nästan är ovärdelig. Men fotbollspelare av hans kaliber kanske det finns några hundra i världen, medan det kan finnas miljontals personer som frivilligt är beredda att ur egen ficka betala vad han och alla andra sk stjärnor inom sport, underhållning osv kostar. Detta kan också gälla företagsledare, entreprenörer och andra, dvs personer som skapar arbete för miljontals människor runt om i världen. Beträffande finansfolk och andra som får stora bonusar när deras företag går med förlust eller har räddats av statliga medel, har jag svårt att förstå att någon kan försvara. Men generellt är problematiken i värdering av arbete enkelt, stort utbud och enklare jobb ger låga löner, medan stor efterfråga av varor och tjänster och lägre utbud och tillgång värderas högre. Trist kanske men sant.

Närande eller tärande?

av ole, måndag, april 05, 2010, 23:12 (5138 dagar sedan) @ Nitgubben

Drar åt vänster igen.

Lite beroende på hur man läser och tolkar.
Men - det finns ju en rad försök på att producera räkenskap
med grund i andra värden än bara kronor och öre.
I Norge vet jag att det finns olika typer samhällsräkenskap
och miljöräkenskap. Säkert i Sverige också.

Till exempel.....
Bedrifter utarbetar nämnde typer utav räkenskap delvis
som grund för sina strategiska planer, dels för att
bli populära.
I räkenskaperna "visas" då hur miljövänligt man driver,
och vilka positiva samhälliga bidrag bedriften bidrager med.

Det är nog ändå så att räkenskapet i kronor och öre allt för
ofta är det som segrar........

RSS-feed av trådar
powered by my little forum