Avatar

Lutande tornet i Pisa

av Håkan, Göteborg, tisdag, december 17, 2019, 11:48 (33 dagar sedan)

https://kvartal.se/artiklar/darfor-kan-vi-inte-langre-lita-pa-pisa/

Artikeln redogör för en hel del som jag inte sett nämnas någonstans tidigare, om förändringar i metoder för undersökningen, om nationella annorlunda urvalsmetoder, och inte minst om Pisas egen ändring av syftena - från kunskapsmätning till att det där med kunskaper fixar Google, vi (Pisa) ska fokusera på att mäta annat.

På tidigare förekommen anledning påpekas att kvartal.se saknar kommentarsfält.

Håkan

Avatar

Pisa

av Håkan, Göteborg, onsdag, december 18, 2019, 09:31 (33 dagar sedan) @ ole

https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/kvalitet-i-grund-och-gymnasiet/pisa-resultaten-...

Vill du med denna länk säga att Svenskt Näringsliv ägnar sig åt samma verklighetsförnekelse som utbildningsministern och många andra gör, ole, eller vill du säga att de som skrivit artikeln i kvartal.se är de som är verklighetsförnekare?

Några egna tankar om detta, om sådana finnes, vore kul att få ta del av.

Håkan

Pisa

av ole, torsdag, december 19, 2019, 00:50 (32 dagar sedan) @ Håkan

Jag tror Håkan, att man ska va en aning försiktig med kraftuttryck
i det här sammanhanget.

I en förstand kan man ganska så säkert lita på PISA, och det är därför
att dom i rapporten, iaf i den engelska, redovisar facts och sina metoder
mycket noggrant.

Vad angår det där med att inte alla är med, 11% tagit bort, så står det ju
klart i rapporten.....

"The sampling standards used in PISA only permitted countries and economies
to exclude up to a total of 5 % of the relevant population (i.e. 15-year-old
students enrolled in school at grade 7 or higher) either by excluding schools
or excluding students within schools. All but 16 countries and economies –
Sweden (11.09 %), Israel (10.21 %), Luxembourg (7.92 %), Norway (7.88 %),
Canada (6.87 %), New Zealand (6.78 %), Switzerland (6.68 %), the Netherlands (6.24 %),
Cyprus (5.99 %), Iceland (5.99 %), Kazakhstan (5.87 %), Australia (5.72 %),
Denmark (5.70 %), Turkey (5.66 %), the United Kingdom (5.45 %) and Estonia (5.03 %)
– achieved this standard, and in 28 countries and economies, the overall exclusion rate
was less than 2 % (Table I.A2.1) When language exclusions9 were accounted for
(i.e. removed from the overall exclusion rate), Estonia and Iceland no longer had exclusion
rates greater than 5 %. More details can be found in the PISA 2018 Technical Report
(OECD, forthcoming[1])."
https://www.oecd-ilibrary.org/sites/5f07c754-en/1/2/12/2/index.html?itemId=/content/pub...

Senn står det mycket mera, blant annat
"Annex A7. Comparing reading, mathematics and science performance across PISA cycles "

Där finner man blant annat:
"Adjusted trends"
"PISA maintains its technical standards over time. Although this means that trends can be calculated over populations defined in a consistent way, the share of the 15-year-old population that this represents, and/or the demographic characteristics of 15-year-old students can also be subject to change, for example because of migration.

Because trend analyses illustrate the pace of progress of successive cohorts of students, in order to draw reliable conclusions from such results, it is important to examine the extent to which they are driven by changes in the coverage rate of the sample and in the demographic characteristics of students included in the sample. Three sets of trend results were therefore developed: unadjusted trends, adjusted trends accounting for changes in enrolment, and adjusted
trends accounting for changes in the demographic characteristics of the sample. Adjusted trends represent trends in performance estimated after neutralising the impact of concurrent changes in the demographic characteristics of the sample."

Mera detaljer om detta finns här:
https://www.oecd-ilibrary.org/sites/5f07c754-en/1/2/12/7/index.html?itemId=/content/pub...

Dom tar också upp frågan:
"How comparable are the PISA 2018 computer- and paper-based tests? "
Det kan man läsa om här:
https://www.oecd-ilibrary.org/sites/5f07c754-en/1/2/12/5/index.html?itemId=/content/pub...

Ja, ja, nu har jag inte tid med mer PISA.

Jag säger med Svensk Näringsliv, "Det fins anledning at glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl at slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda."

--
ole

Avatar

Pisa

av Håkan, Göteborg, torsdag, december 19, 2019, 09:36 (31 dagar sedan) @ ole

Ett inlägg som imponerar, ole, i sin kombination av längd och samtidigt avsaknad av svar på min fråga.

Men jag kan ändå skymta ett svar i ditt påpekande att jag använder kraftuttryck, och jag tror att det som enligt dig är ett sådant är ordet verklighetsförnekelse, men att du håller med om att ordet verklighetsförnekare är en riktig beskrivning och inget kraftuttryck.

Är detta riktigt förstått ole, att du alltså ser artikeln i kvartal.se som osaklig och att svenska skolan i sin helhet och gentemot hela samhället presterar allt bättre?

Håkan

Pisa

av ole, torsdag, december 19, 2019, 11:01 (31 dagar sedan) @ Håkan

Man kan nog lita på PISA, trots att du fant en artikel där det står
att man inte kan det. Den är nog skriven i politisk syfte……..

Här et par bilder på hur resultaten beskrivs i PISA rapport

[image]

[image]

Det framgår att det inte har varit signifikant ändring i snittprestationer
för Sverige mellan 2015 och 2018.
Det har varit så att starka svenska elever har blivit än starkare i att läsa,
signifikant resultat.

Det kräver mycke tid att läsa PISA rapport. Dom är mycket noga med att redovisa
metoder resultat och analyser. Jag har inte mer tid.

--
ole

Avatar

Pisa

av Håkan, Göteborg, torsdag, december 19, 2019, 11:40 (31 dagar sedan) @ ole

Man kan nog lita på PISA, trots att du fant en artikel där det står
att man inte kan det. Den är nog skriven i politisk syfte……..

Det kräver mycke tid att läsa PISA rapport. Dom är mycket noga med att redovisa
metoder resultat och analyser. Jag har inte mer tid.

Även om du än en gång undvek att bara svara på min fråga, ole, så framgår det allt mer tydligt varför du då ändå tar dig tid att skriva inlägg trots dina avslutande ord. Att bara skriva ett "ja" hade gått väldigt fort, ju.

Och lika fort ett "nej" till att skolan i sin helhet och för hela samhället blivit bättre vilket är ditt svar faktiskt, eftersom du underkänner artikeln i kvartal.se på förment politiska grunder och inte på sakinnehållet, och att du själv påpekar att det är de tidigare starkt presterande eleverna som blivit starkare, inga andra.

"Det har varit så att starka svenska elever har blivit än starkare i att läsa,
signifikant resultat."

Glad att vi till slut blev eniga ole.

Håkan

Pisa

av ole, torsdag, december 19, 2019, 22:53 (31 dagar sedan) @ Håkan

Nej, jag underkänner artikelns rubrik, "Därför kan vi inte längre lita på Pisa".

Läs PISA-rapporten, så vill du fatta varför du i ganska stor grad kan lita på den.

--
ole

Avatar

Pisa

av Håkan, Göteborg, fredag, december 20, 2019, 08:57 (31 dagar sedan) @ ole

Nej, jag underkänner artikelns rubrik, "Därför kan vi inte längre lita på Pisa".

Läs PISA-rapporten, så vill du fatta varför du i ganska stor grad kan lita på den.

Det lär finnas flera undersökningar som visar att allt fler människor bara läser rubriker innan de delar med sig på sociala medier, ole, och det kanske ligger en del sanning i det...

Jag ifrågasatte inte att Pisa är en undersökning som görs med väl definierade metoder, det jag såg som intressant med den artikel jag länkade till, om man läser den, var vilka aspekter av själva skolan och dess funktion i samhället i sin helhet som Pisa inte ger besked om.

Summan av alla elevers prestationer eller tillkortakommande är det realistiska måttet på hur skolan fungerar, men med olika sorters urval av data att behandla kan man få olika resultat - och där kan nog det där politiska du nämnde spela in.

Håkan

RSS-feed av trådar
powered by my little forum