"Det är otvivelaktigt så att om mänskligheten har tusendubblat förbränningen av kol och olja de senaste tvåhundra åren blir det effekter av olika slag som det annars inte hade blivit.

Huruvida dessa effekter är marginella eller till och med omätbara i planetens ständigt cykliska processer, eller förebådande den mänskliga civilisations sammanbrott, är den fråga där så kallade klimatalarmister är på ena sidan och de så kallade klimatförnekarna är på andra sidan."

En väl ställd och intressant fråga Håkan. Jag har inte tidigare bekantat mig med Elsa Widding, men gjort det lite nu i kväll. Dels intervjun, dels ett Youtube inslag av henne själv. Alldeles oavsett vad man anser om koldioxidens relativa andel av den klimatförändring som sker (och alltid har skett) så skulle jag vilja utvidga frågeställningen med frågan om det är möjligt att med restriktiva dekret och kommandon riktade till hela mänskligheten åstadkomma den eftersträvade minskningen av CO2 utsläppen. På detta tror jag inte ett ögonblick. Om man studerar mänsklighetensutveckling på lång sikt så finner man snart att människan oemotståndligt dras till outnyttjade resurser och utnyttjar dessa tills de är uttömda. Så har det alltid varit, och att vi här hos oss späker oss kommer inte att ändra detta faktum. Däremot undanröjer inte detta faktum fördelen med och behovet av att sluta våra processer så att nettopåverkan på miljön minimeras. Tvärtom.

Pinja

Roligt att se ett gammalt inlägg få liv, Pinja, och det du skriver är detsamma som jag tänker om detta - och det du skriver om att människan dras till outnyttjade resurser och tömmer dessa är alldeles riktigt.

Med dagens vetenskapliga möjligheter vet vi mycket om, till exempel, hur den nordamerikanska kontinenten befolkades norrifrån då det fanns landförbindelse till den euroasiatiska kontinenten.
Människan spred sig sakta söderöver, det var ingen folkvandring så som tyvärr alltför många ser dessa skeenden var de än har förekommit.
I stället flyttade sig en del människor så sakteliga allteftersom de blev för många för att de resurser som fanns skulle att räcka till alla, eller då resurserna faktiskt uttömts av dem.
Och de djur av många olika arter som fram till människans intåg "bedjurat" kontinenten utrotades under några århundraden eller årtusenden.
I en del fall för att de kunde ätas, i andra fall för att de var farliga och därför jagades.

Sådana har vi alltid varit och sådana är vi än i dag, och det sociala täcket vi har skapat är mycket tunt.

Håkan