...är rubriken på Patrik Engellaus artikel, eller kanske mer av en skröna, på DGS i dag.

https://detgodasamhallet.com/2020/11/11/patrik-engellau-sonderfallet/#more-35340

Det är en hel del jag nickar igenkännande åt, bland annat det om bistånd då jag var så kallad biståndsarbetare i slutet åttiotalet i Vietnam.

Detta var innan berlinmuren och därmed hela östblocket föll och den vietnamesiska regimen bokstavligen timmarna därefter ropade Halleluja (fast på vietnamesiska) och började städa ut det gamla och in med det nya.

Så jag och tusentals andra svenskar och några från andra håll sedan slutet sjuttiotalet fick uppleva Vietnam på riktigt, eller så nära verkligheten ett rundöga kan komma.

Intressanta erfarenheter från den tiden svenskt bistånd bestod i att försöka bygga infrastrukturer, numera består det i att försöka motivera sitt existensberättigande, och Vietnam är än i dag en unken nation men med ett stort pappersbruk i Bai Bang.

Huruvida de tio bogserbåtar och fyrtio pråmar vi byggde i det sidoprojekt vi jobbade i ännu är i drift drygt trettio år senare vore kul att få veta, projektet kallades TIP - Transport Implementation Project.

Tvivlar på det även om de då blev de bästa bogserbåtar och pråmar i landet.

Liten nostalgitripp,

Håkan