Nu ikväll skriver DN så här. Klipper in allt.

Nyamko Sabuni vann på Liberalernas partiråd. Med röstsiffrorna 59-31 segrade linjen att partiet ska verka för en borgerlig statsminister, även om SD:s stöd krävs för ett maktskifte. Beslutet kom efter en fem timmar lång debatt som blottlade djupa sprickor i partiet.
– Den här regeringen som vi stödjer nu har inte haft möjlighet att lösa de stora samhälleliga problemen, säger Sabuni till DN efter beslutet.
Avgörandet kom efter en process som plågat Liberalerna i flera år och diskuterats intensivt sedan i december. Nyamko Sabuni fick stöd för att avsluta Januarisamarbetet i höst och att i valet 2022 verka för ett maktskifte. Partiet har också gett henne mandat att samverka med riksdagens alla partier, även Sverigedemokraterna, för att lyckas med detta.
Söndagens debatt visar att Liberalerna fortfarande är djupt splittrat i frågan om vilket samarbete med SD som är acceptabelt. Hur ska du få hela ditt parti att samlas bakom den här politiken?
– Det här har varit en svår fråga för oss alla men det är mycket som förenar oss. Vi är alla medvetna om att den här regeringen inte har förmågan att lösa de stora samhällsproblemen. Vi är överens om att gå till val på en liberal reformagenda och att den genomförs bäst av en borgerlig regering, säger Nyamko Sabuni.
Det fanns ett kompromissförslag när det gällde gränserna för budgetsamarbete med SD som syftade till att skapa bredare enighet. Varför kunde inte ledningen gå med på det?
– I det vi har fattat beslut om nu så framgår det tydligt att det är en borgerlig regering som lägger fram budgeten. Vi ser inte att vi gör det tillsammans med Sverigedemokraterna. Men det kommer att finnas tillfällen när man behöver anpassa sig och frågor där vi har en samsyn som måste finansieras., säger Nyamko Sabuni.
När partirådet inleddes fanns två förslag på bordet. Nyamko Sabunis linje var att Liberalerna ska verka för en borgerlig statsminister, även om det kräver stöd från och samarbete med Sverigedemokraterna.
Motförslaget kom från riksdagsledamoten Christer Nylander och Jan Jönsson, gruppledare för L i Stockholms stadshus. De ville att partiet skulle säga strikt nej till alla former av samarbete med Sverigedemokraterna.
Ganska snart kom debatten att kretsa kring ett antal likartade tilläggsyrkanden som lades fram på partirådet. De gick ut på att dra en striktare gräns mot budgetsamarbete med Sverigedemokraterna. Många sade sig vara beredda att stödja partistyrelsen förslag om det lades till följande formulering, presenterad av Anna Svalander, kommunalråd i Borås:
”Liberalerna förhandlar inte budget med ytterkantspartier.”
Samtliga motförslag föll dock i voteringen. Partistyrelsens förslag vann i den första omgången mot Nylanders och Jönssons reservation med 59 röster mot 31. Sedan röstades Svalanders tilläggsyrkande ner med 55 mot 36.
Att budgetfrågorna hamnade i centrum beror på att partistyrelsens förslag fått kritik för att vara otydligt på den punkten. Nyamko Sabuni har avvisat tanken på ett fullskaligt samarbete med SD, typ Januariavtalet. Hon anser däremot att en borgerlig minoritetsregering måste kunna söka majoriteter för olika budgetförslag i riksdagen. Kritikerna varnar för att detta skulle luckra upp budgetreglerna, som kommit till för att göra statsfinanserna mer robusta.
Det digitala partirådet fattade beslut efter en fem timmar lång debatt mellan L-politiker från hela landet. Många stod långt ifrån varandra, känslorna var starka och ett antal ombud var besvikna på bristande kompromissvilja från ledningens sida.
Diskussionen kretsade kring vad som är viktigast: Att åstadkomma ett maktskifte och få en borgerlig statsminister? Eller att minimera Sverigedemokraternas inflytande? Den första sidan betonar sakpolitik, den andra ideologi.
Riksdagsledamoten Tina Acketoft höll fram Danmark och Dansk Folkeparti som ett varnande exempel på hur synen på invandring hårdnar när ett nationalistiskt parti får makt.
– Det vi röstar om i dag är om vi vill ha makten oavsett om det ger Sverigedemokraterna nycklarna till Rosenbad, köksingången eller huvudentrén? sade Tina Acketoft.
Axel Darvik, kommunpolitiker från Göteborg och ledamot i partistyrelsen, argumenterade för att Sabunis linje ger större möjligheter att få genomslag för sakpolitik.
– Vi är grindvakten för att liberala värderingar inte suddas ut. Men populismen växer ur människors frustration med samhällsproblem. Den som är trygg i sina ståndpunkter vågar även diskutera med motståndare och vet precis var gränserna går, sade Axel Darvik.
Liberalerna och regeringsfrågan
Liberalerna håller ett digitalt partiråd söndagen den 28 mars för att besluta om partiets strategiska vägval i regeringsfrågan inför valet 2022.
Partirådet består av 93 ombud från länsförbund, partistyrelse och sidoorganisationerna Liberala Kvinnor och ungdomsförbundet Luf.
Ombuden ska rösta om det förslag som partistyrelsen har ställt sig bakom. Det går ut på att L ska verka för en borgerlig statsminister och man är redo att samverka med riksdagens alla partier, inklusive SD, om det krävs för ett maktskifte.
Mot detta står ett förslag där man visserligen också vill ha en borgerlig statsminister men uttryckligen säger nej till allt samarbete med SD.
Utgången är oviss, även om en knapp majoritet i partistyrelsen och riksdagsgruppen har sagt ja till Nyamko Sabunis linje. Länsförbunden drar åt olika håll.

Hur L agerar, och om partiet överhuvud taget håller sig kvar i riksdagen, kan få avgörande betydelse för vem som kan bilda regering 2022. Partiets har i DN/Ipsos senaste mätning 3 procent av väljarstödet, alltså klart under riksdagsspärren.

Pinja