Vi har nu haft regeringskris mer eller mindre i snart fyra år. Sonderingarna och omröstningarna och däremellan hot om eller verkställda misstroendeomröstningar avlöser varandra. Än om statsministern och än om statsbudgeten. Många i det högsta skiktet politiker, liksom givetvis media, är helt upptagna av maktspelet, och kanske delvis av naturliga skäl. De har ju att verka inom de ramar som regeringsformen erbjuder. Under tiden förfaller landet, skjutvapenvåldet breder ut sig, elförörjningen sviktar, skolan fungerar fortfarande inte m.m., m.m.

För mig framstår det allt mer tydligt att regeringsformen inte fungerar. Det tydligast exemplet är ju att en regering kan tvingas regera på oppositionens budget. Det är ju heltokigt faktiskt, och försvagar demokratin. Något liknande är inte , så vitt jag vet, möjligt i liknande eller grannländer. Är det inte dags att riva upp hela det regelverk som skapat denna ytterst ineffektiva situation? Och om ja, vem ska vi snegla på för att få till ett bättre regelverk?

Pinja

Sagt förut och säger det igen, likt droppen och stenen:

Personval i enmans valkretsar eller något ditåt, i kombination med sökbar databas över vilka valda i riksdagen som tryckt på vilken knapp i alla frågor.

Idag är riksdagsledamöterna slavar under sin partiledning.
Med personval blir partiledningarna slavar under sina riksdagsledamöter.

Jag vill rösta på t.ex. Oskar Jönsson så länge han röstar för det jag i huvudsak vill, oavsett vilket parti som kokat ihop det han röstar för.
Svårare än så är det inte.

--
"The Seawolf is a mythical creature that does not exist in any known culture. According to University lore, the Seawolf is a sea creature that brings good luck to anyone to lay eyes on it."

Vi har nu haft regeringskris mer eller mindre i snart fyra år. Sonderingarna och omröstningarna och däremellan hot om eller verkställda misstroendeomröstningar avlöser varandra. Än om statsministern och än om statsbudgeten. Många i det högsta skiktet politiker, liksom givetvis media, är helt upptagna av maktspelet, och kanske delvis av naturliga skäl. De har ju att verka inom de ramar som regeringsformen erbjuder. Under tiden förfaller landet, skjutvapenvåldet breder ut sig, elförörjningen sviktar, skolan fungerar fortfarande inte m.m., m.m.

För mig framstår det allt mer tydligt att regeringsformen inte fungerar. Det tydligast exemplet är ju att en regering kan tvingas regera på oppositionens budget. Det är ju heltokigt faktiskt, och försvagar demokratin. Något liknande är inte , så vitt jag vet, möjligt i liknande eller grannländer. Är det inte dags att riva upp hela det regelverk som skapat denna ytterst ineffektiva situation? Och om ja, vem ska vi snegla på för att få till ett bättre regelverk?

Pinja

Håller med om detta, Pinja, och en del av det tokiga är vårt omvända beslutssystem - den som nomineras till statsminister blir vald förutsatt att inte de flesta sätter sig emot, inte förutsatt att de flesta säger ja.

Bortsett från partipiska och knapptryckningskompaniets roller i detta kan någon bli statsminister om en enda röstar ja och ingen annan nej utan bara lägger ner sina röster.

Så kan vi inte ha det, vi ser vart det har lett oss - med den nyss icke bortröstade kandidaten på plats men med motståndarsidans budgetmässiga uppdrag.

Företrädaren klargjorde att han skulle avgå om detta skulle hända, att han inte fick igenom sin budget, men för en gångs skull såg han det komma och avgick redan dessförinnan.

Efterträdaren har nu i skrivande stund missat sin möjlighet att bli dubbelt historisk.
Att bli Sveriges första kvinnliga statsminister.
Och att bli den statsminister som haft posten färre antal timmar än någon annan i historien.

Tiden fram till nästa val blir intressant att försöka stå ut med, med allt vad som komma skall.

Håkan